“Förortsborna: “Drick te med oss, innan ni pratarom hur vi har det
I onsdags arrangerade Alkompis, Sveriges ledande nyhetskanal på arabiska, ett panelsamtal på Järvaveckan för att diskutera de utmaningar som invånare i Sveriges förorter står inför. Stämmer mediebilden och politikers bild av utsatta områden ihop med den upplevda verkligheten hos de som faktiskt bor där?
Panelen modererades av Alkompis chefredaktör Mahmoud Agha och bestod av tre samhällsaktiva personer som växt upp och fortfarande bor i så kallade utsatta områden. Syftet med samtalet var att ge boenden en möjlighet att själva få berätta om hur deras verklighet ser ut, samt att skapa en känsla av inkludering – att de som bor i dessa utsatta områden är en del av samhällsdebatten.
I panelen deltog Omar El-Malli, verksamhetsutvecklare på Fryshuset i Helsingborg, Mustafa Zatara, arbetsmarknadskonsult och egenföretagare, och Sonia Soudani, grundare och verksamhetschef på föreningen Logati. Panelen var på arabiska för att inkludera de röster som vanligtvis är exkluderade i samhällsdebatten på grund av språkhinder.
Statistik visar att brottsligheten i Sveriges förorter ökar, och antalet skottlossningar har de senaste åren nått nya högstanivåer. Så vad är orsaken till denna utveckling?
Paneldeltagarna tog upp flera faktorer som bidrar till denna utveckling, bland annat den konstanta negativa skildringen av ungdomar med utländsk bakgrund i media som de menade blivit till en självuppfyllande profetia.
– Många ungdomar har anammat de stereotyper som kopplas till dem, sa Omar El-Malli.
Dessutom spelar fattigdom en avgörande roll när det kommer till ungdomars vägval i livet.
– När fritidsgårdar, skolor och bibliotek stängs i dessa områden och Arbetsförmedlingens kontor flyttas till stan, då är det inte så konstigt att ungdomarna hamnar på gatan och rekryteras av kriminella gäng, säger Mustafa Zatara som själv jobbar med att hjälpa personer i dessa områden att komma in på arbetsmarknaden.
Panelen ansåg inte att ökningen av polisinsatser i dessa områden var den ultimata lösningen.
– Trygghet borde snarare vara att polis inte behöver vara på plats. En sak som imponerade mig när jag först kom till Sverige var att jag inte stötte på en enda polis under ett helt år! Idag ser jag poliser i varenda hörn och polishelikoptern bor nästan ovanpå min byggnad. Jag hör dem dygnet runt, säger Sonia Soudani som bor i Akalla.
Panelen diskuterade olika sätt att stoppa gängrekryteringen. Arbete var ett av dem. Det finns många jobbmöjligheter och många arbetssökande, men de hittar inte varandra även fast behovet och viljan finns. En orsak som diskuterades var bristen på kunskap om ekonomi bland vissa invandrargrupper, vilket leder till att man hamnar i skuld och får problem med Kronofogdemyndigheten. Detta kan i sin tur försvåra möjligheten att få arbete.
Enligt Kronofogden är utrikes födda kraftigt överrepresenterade i skuldregistret. Enligt Davor Vuleta, forskare på Lunds universitet, finns hela 64 % fler invandrare bland Kronofogdens kunder än vad deras andel av befolkningen är. Förutom arbetslöshet och låga inkomster är bristande kunskaper om Sveriges ekonomiska och juridiska system den främsta anledningen till att utrikes födda blir överskuldsatta, vilket i sin tur ökar utanförskap och segregation.
Skolan spelar också en avgörande roll i att bana vägen för ungdomar som redan befinner sig på arbetsmarknaden. Sonia Soudani anser att detta stöd bör finnas i ett tidigt skede.
– Ett barn med utländsk härkomst som går i skolan i en förort i Sverige behöver ofta mer stöd än ett svenskt barn, särskilt i flerbarnsfamiljer. Därför ska fokus inte ligga på att endast hjälpa barnet, utan snarare hela familjen. De behöver stöd och rehabilitering för att integreras i det svenska systemet.
Men det stödet går inte att säkerställa när man flyttar kompetenta lärare från dessa områden till stan, vilket är ett återkommande problem.
– Det är särskilt vanligt att man får svenska lärare som inte själva är flytande på språket. Hur ska de sen kunna lära oss svenska? Frågar Mustafa Zatara som växte upp i Rinkeby.
Mustafa Zatara berättar att när han växte upp var hans skola topprankad i Europa, men idag är det snarare en skola i förfall.
Enligt en kartläggning som Ekot gjorde i april 2022, med statistik från Skolverket och SCB, har andelen behöriga lärare minskat i landets mest utsatta områden, och ligger nu på 62 %. I de mest välbeställda områdena däremot, är andelen betydligt högre, 78%, och skillnaderna mellan områdena har ökat under åren.
Panelsamtalet avslutades med en diskussion om positiva krafter och det faktum att trots dessa utmaningar är
Sverige fortfarande det land som öppnat upp för invandring och gett människor möjligheten till ett bättre liv.
– Sverige är inget hotell som man bor i när det passar och sen lämnar när det inte längre passar, sa Sonia Soudani, och övriga i panelen nickade instämmande.
– Enligt samma princip kan man också påpeka att invandrare som blivit svenska medborgare inte är hotellgäster, utan bör accepteras som permanenta invånare, kommenterade panelens moderator Mahmoud Agha.
Det diskuterades att Sverige har relativt kort erfarenhet historiskt när det kommer till att ta emot invandrare och integrera dem i samhället. Sverige har mycket att lära sig från andra länder, till exempel Storbritannien, som har mer än hundra års historia av invandring.
Paneldeltagarna uppmanade politiker att komma förbi och dricka te med förortsborna för att få en tydligare bild av situationen i dessa områden. De krävde också att invandrare skulle inkluderas i samhällsdiskussioner, eftersom de inte längre bara är några tusen i antal, utan snarare en stor del av det svenska samhället vars röst behöver nå beslutfattare.
Även om områden som Rinkeby, Tensta och Akalla är klassade som utsatta områden av polisen, så är de rika på mångkultur och talanger som bara kan tas tillvara om vi tillsammans ändrar på den stereotypiska och negativa skildringen av förorter som just nu målas upp i det offentliga samtalet.
Sara Amr Rifaat