Home / zed / Debatt: Flyktingsituationen blir inte bättre av att stödja Turkiet

Debatt: Flyktingsituationen blir inte bättre av att stödja Turkiet

Det råder en öronbedövande tystnad runt omkring oss just nu. En tystnad som kväver döende familjers skrik efter något slags gehör, efter en reaktion hos oss. Vi hör er men vi svarar inte, vi har redan bestämt oss.

En syrisk man står vid ett stängsel med sin familj och skriker på en polis på andra sidan. ”Varför får vi inte komma in? Vad är skillnaden på vi och er? Vi har inget annat val!”. Detta är en vanlig bild för den som valt att följa den utveckling som Europa haft den senaste tiden gentemot flyende människor. Det är taggtråd och batonger, tårgas och kravallutrustning som mött dem. Detta är ingen nyhet för den som valt att se. Mannens ögon skriker av förtvivlan och tårarna rinner. Han är ensam med sin familj. Han är en av flera tusen.

Samma tårar rinner ner för den kurdiska mammans kinder när hon kramar om sin döda dotter, vars kropp träffats av militärens kulor när hon var på väg till skolan. Tårarna är desamma, förtvivlan likaså. Frågorna är det som skiljer dem åt. ”Vad hade min dotter gjort? Varför måste hon dö? Vi har inget annat val än att fortsätta leva!”. Bilder på städer som Cizre och Sur ger intryck av franska eller tyska städer under andra världskriget. Det är inte heller någon nyhet för den som valt att se. Efter det turkiska valets slut har konflikter mellan den turkiska staten och kurdiska PKK trappats upp. Det är en konflikt som lämnat tusentals döda efter sig, civila såväl som militära. Det är en konflikt som normaliserat bilden av den kurdiska mamman som ligger vikt över sitt döda barns kista och gråter och skriker hejdlöst.

Det är tårarna som alla kan se men det är skriket som ingen valt att höra. Det solidariska Europa, den flyende familjens krossade dröm om ett liv, är upptaget med sina många systemkollapser. Med sin kapplöpning i försämrad asylpolitik och med sina partier stöpta i extremhögerns former.

 miljoner med kronor trillar in i utbyte mot att Europa besparas flyende människor och Erdogan får förlänga kriget i Syrien efter eget behag.

För samtidigt som dessa rader är verkligheten för miljontals människor så fortsätter omvärlden att dalta med Turkiet. Statsminister Stefan Löfven talar fortfarande om ett turkiskt EU-medlemskap och ett EU-närmande och att man ska leda Turkiet i rätt riktning. Om man inte visste bättre så låter det nästan som att man talar om ett stökigt barn som skolkat från några lektioner i skolan men som nu med hjälp av lite motivation är på rätt väg. Det talas inte om ett inbördeskrig, det talas inte om etnisk rensning, det talas inte om fängslade oppositionella, om nedstängda tidningar eller om valfusk. Det talas heller inte om att situationer som den i somras då ett bombattentat tog över 100 kurdiska ungdomars liv vid en manifestation för fred. Det talas inte om hur den turkiska polisen enligt ögonvittnen passivt stod vid sidan och lät ungdomar blöda till döds samtidigt som man blockerade ambulanser från att ta sig till platsen.

För att inte nämna det i många fall bortglömda anklagelserna om att turkiska säkerhetstjänsten smugglade in vapen till Islamiska statens terrorister i Syrienkriget. Ett krig vars slut ligger långt bortom horisonten och som eldas på av ledare så som Recep Tayyip Erdoğan. En ledare som maskerar sitt krig mot kurderna med löften om att bekämpa IS.

Vad det däremot talas om hur viktigt det var att bidra med 700 miljoner svenska kronor till Turkiet för att stävja den rådande flyktingssituationen. Pengar som man kan spekulera i hur väl de kommer gynna flyende människors situation. Det talas också om hur svenskar bör undvika att turista i Turkiet i sommar då det kan vara farligt.

Amnesty press publicerade nyligen en artikel där man intervjuar Helin Sahin och situationen diskuteras och förklaras på ett bra sätt. Men det som slog mig efteråt var inte själva texten utan rubriken. Högt spel i Ankara. Är det verkligen ett högt spel som Erdogan spelar? När man får göra till synes vad man önskar utan större konsekvenser. Där löften om EU-medlemskap fortfarande ligger på bordet och miljoner med kronor trillar in i utbyte mot att Europa besparas flyende människor och Erdogan får förlänga kriget i Syrien efter eget behag. Det får det höga ”spelet” att kännas relativt säkert i min mening.

Magnus Krantz

About Sten

Check Also

”Framgångar i kampen kan bli kontraproduktiva genom att utesluta människor”

Replik på Najma Ali:s debattinlägg angående Vänsterpartiet och afrofobi. Under den kända gruvstrejken i Malmfälten 1969 …