Bara cirka 130 utvisningshotade som ansökt om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen har fått ja. Totalt har cirka 1|300 sökt, varav 900 ärenden hittills avgjorts. Arkivbild.

Få utvisningshotade får ja till studier

MigrationTT

Över tusen utvisningshotade har ansökt om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen.

Men hittills har bara cirka 130 fått ja.

Lagen är lätt att både missuppfatta – och missbruka.

Gränspolisen har larmat om att den nya gymnasielagens konstruktion gör att den utnyttjas av personer som fått nej på asylansökan för att stoppa utvisningen.

Siffror från Migrationsverket som TT tagit del av bekräftar att det finns problem.

Sedan lagen började gälla den 1 juni i fjol har cirka 1 300 personer som fått avslag och ska utvisas ansökt om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Hittills har 900 av dessa ärenden avgjorts – men bara cirka 130 har beviljats. Ungefär 450 har avslagits.

Hur stor del av dessa nekade ansökningar som är uppenbart ogrundade kan Migrationsverket inte svara på.

Det är svårt att uttala sig om huruvida de är grundlösa eller inte. Eftersom lagen är så pass komplicerad, och i många sammanhang har lanserats som att den omfattar väldigt många, är det klart att den väcker hopp hos dem som har ett utvisningsbeslut, säger Anna Lindblad, expert på Migrationsverket.

Brottsdömda

Enligt Patrik Engström, nationell chef vid gränspolisen, blir det allt vanligare att personer ansöker om gymnasiestudier enbart för att slippa bli utvisade. Så sent som i måndags skulle 60 personer utvisas med flyg till Afghanistan. 30 av utvisningarna stoppades sedan personerna lämnat in ansökan enligt gymnasielagen.

Vi ser att man i större utsträckning lämnar in ansökan om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, också personer som inte omfattas av lagen. Lagens felaktiga konstruktion används för att undvika verkställighet, säger Patrik Engström.

Exempelvis har brottsdömda lämnat in ansökan för att undgå utvisning, och det förekommer också att personer söker igen och igen.

I den verkställighetsresa som gick till Afghanistan i måndags hade vi ärenden där man fått avslag, avslaget hade vunnit laga kraft och så hade man sökt igen, säger Engström.

Sprider sig

Det här försvårar polisens möjlighet att leva upp till regeringens krav på att öka antalet verkställda utvisningar, säger han.

Om användningen av den här luckan i lagen sprider sig innebär ju det i princip att allt verkställighetsarbete måste upphöra. För då kommer ju alla att söka enligt den här lagen.

TT: Ser du det som en reell farhåga?

Alltså, polisen får ju även verkställighetsärenden av personer som, visar det sig, faktiskt vill återvända – och de söker ju inte. Så alla kommer naturligtvis inte att göra det. Men vi ser en utökad användning av luckan, säger Engström.

I en aktuell lagrådsremiss från regeringen föreslås en ändring i gymnasielagen som skulle kunna täppa till hålen. I stället för att utvisningen som i dag automatiskt stoppas när en ansökan lämnas in, ska Migrationsverket gå in och fatta beslut i varje enskilt fall.

Ser vi direkt att det är en person som inte omfattas av bestämmelsen beslutar vi inte om inhibition och då kan utvisningsbeslutet verkställas, säger Anna Lindblad.

Fortsatt svårt läge

Det är än så länge oklart om lagändringen, som ingår i ett större paket om att ensamkommande unga ska få stanna för att studera, går igenom.

Oavsett måste systemet förändras, anser både Migrationsverket och gränspolisen.

Antingen får det ske någon annan lagändring, eller så fortsätter vi att ha ett ganska svårt läge när det gäller att verkställa beslut om utvisning och avvisning, säger Patrik Engström.

Kommentera