Kolkraftverk i Wyoming, där nya lagar föreskriver att verksamheten inte får läggas ned utan att först bjudas ut till försäljning. Arkivbild.

Motsträvig Trump stärker klimatarbete

KlimatTT

Nästa år ska USA lämna Parisavtalet.

Men president Donald Trumps hårt kritiserade beslut kan ha fått rakt motsatt effekt för klimatarbetet.

Flera andra länder, bland annat Kina, har klivit fram och tagit en mer aktiv roll. Och i USA har missnöjet skruvat upp klimatambitionerna.

Redan under presidentvalskampanjen 2016 förklarade Donald Trump att han ville lämna Parisavtalet – och nu har ansökan om utträde lämnats in. Enligt den amerikanske presidenten är avtalet orättvist konstruerat och ett hot mot USA:s självständighet. I flera tal har han exempelvis sagt att avtalet gynnar Kina och missgynnar USA.

Det är helt felaktiga påståenden, som baseras på en total feltolkning av hur Parisavtalet är utformat, säger Roger Hildingsson, forskare i miljö- och klimatpolitik vid Lunds universitet.

Men det är förmodligen en avsiktlig feltolkning, som går hem bland hans väljare och gör det möjligt att främja den inhemska fossilindustrin.

Retoriken går enligt Roger Hildingsson att spåra tillbaka till den kritik som under 1990-talet växte fram mot Parisavtalets föregångare Kyotoprotokollet. Där ställdes bindande krav på OECD-länderna att minska sina utsläpp, medan utvecklingsländer som Kina och Indien inledningsvis slapp bindande åtaganden.

Då fanns det möjligen fog för påståendet att USA och andra rika länder kunde missgynnas, även om det hade sina historiska förklaringar att man valde den utformningen. Kyotoprotokollet var effektivt i teorin, men omöjligt att genomföra i praktiken, säger Roger Hildingsson.

Frivilliga klimatmål

Därför enades länderna till slut i stället om Parisavtalet, som går ut på att varje land formulerar egna åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

Parisavtalet innehåller inga hårda åtaganden och länderna väljer själva sin ambitionsnivå. Så det stämmer helt enkelt inte att USA skulle drabbas orättvist, säger Roger Hildingsson.

Hur som helst förklarade Donald Trump 2017, året efter att han vunnit presidentvalet, att han menade allvar med att USA skulle lämna Parisavtalet. Och så fort det blev formellt möjligt, den 4 november i år, lämnade han in en begäran om utträde. Enligt reglerna sker utträdet ett år därefter, alltså den 4 november 2020 – en dag efter nästa presidentval.

TT: Hur har det här påverkat det globala klimatarbetet?

Det finns helt klart en risk att avtalets trovärdighet kan ta stryk, särskilt om andra länder också skulle hoppa av. Men hittills har vi i stället sett en ökad uppslutning. Efter valet av Trump blev det viktigt för andra, exempelvis EU, att ratificera avtalet. Och ledarna för exempelvis Frankrike, Tyskland och Kina har tagit en mer aktiv roll, säger Roger Hildingsson.

Delstater mobiliserar

En annan effekt av Donald Trumps besked var att engagemanget för klimatfrågan fick extra kraft även inom USA:s gränser. Tio delstater, ett hundratal städer, tusentals företag och andra aktörer förenades under parollen We Are Still In och proklamerade att de skulle fortsätta klimatarbetet i linje med Parisavtalet.

Naturligtvis har det varit ett stort bakslag att USA lämnar Parisavtalet. Men samtidigt har det haft en tydligt mobiliserande effekt på en mängd aktörer över hela världen, och hittills skulle jag nog säga att den mobiliserande kraften har varit starkare, säger Roger Hildingsson.

Den sammanlagda effekten av det klimatarbete som planeras inom We Are Still In beräknas leda till att hela landets utsläpp av växthusgaser minskar med 17–24 procent fram till 2030, jämfört med utsläppsnivån år 2005. Det har det internationella forskningsinstitutet Climate Action Tracker kommit fram till, då de nyligen kartlade USA:s klimatarbete. Det är inte långt ifrån USA:s ursprungliga klimatmål enligt Parisavtalet, som är en minskning med 26–28 procent.

Klimatmål måste skärpas

Men då får man komma ihåg att USA:s första klimatmål inom Parisavtalet, liksom de flesta andra länders, är för lågt satta och måste skärpas kraftigt om det ska bli möjligt att hejda den globala uppvärmningen vid högst två grader över förindustriell nivå.

Under 2020 ska länderna inom Parisavtalet lämna in skärpta klimatåtaganden. Trots att USA då formellt fortfarande är med i avtalet kommer de enligt uppgift till TT inte att uppdatera sina klimatåtaganden.

Ett avgörande datum för USA:s klimatarbete är den 3 november 2020, då landet ska välja ny president. Utträdet ur Parisavtalet sker alltså dagen därpå, den 4 november.

En ny president kan då direkt dra tillbaka utträdet, och i så fall betyder avhoppet ingenting. Men om Trump blir omvald får världen vänta till nästa presidentval, säger Roger Hildingsson.

Det finns ett starkt stöd för ambitiöst klimatarbete i USA, och skiljelinjen går inte mellan republikaner och demokrater utan mellan Trumpanhängare och icke Trumpanhängare. Och efter åtta år med Trump kommer nog även republikanerna att vara trötta på honom.

About Sten

Check Also

Nya helikopterräddningar vid USA-bränder

USATT-Reuters-AFP Torra vindar fortsatte att försvåra släckningsarbetet av de stora terrängbränderna i Kalifornien på tisdagen. …