Home / Samhälle / Familj / Riksdagsman: Har maken lärt sig amma?
Rossana Dinamarca, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Arkivbild.

Riksdagsman: Har maken lärt sig amma?

SamhälleTT

Ingen kommer undan de sexistiska kommentarerna, inte heller de som stiftar landets lagar.

När riksdagsledamoten Rossana Dinamarca gick tillbaka till jobbet efter en graviditet, undrade en kollega om hennes make tagit över ammandet.

Jag tror inte att politiken är en fredad zon för den här typen av övergrepp. Anledningen till att jag själv kanske inte blivit utsatt är att jag håller mig långt ifrån de rummen. Jag utför mitt uppdrag, men jag umgås inte med vare sig representanter för mitt eget eller andra partier, säger vänsterpartisten Dinamarca till TT.

Men hon har hört mängder av historier och själv varit föremål för sexistiska kommentarer av riksdagskolleger, särskilt då hon varit gravid.

Det var många män som lade sig i hur min föräldraledighet skulle se ut. När jag sade att jag skulle vara ledig kortare tid än de förväntade sig fick jag höra: ”Du är som bondmororna förr i tiden som var uppe och mjölkade” eller ”Jaha, så du har lärt din man att amma eller?”.

Stort problem

Och inte var det bättre förr. I samband med valet 1994 kom många yngre kvinnor in i rikdagen. Men många av dem utsattes för sexuella trakasserier, och problemet upplevdes som så stort att dåvarande talmannen Birgitta Dahl tog upp frågan, berättar Liberalernas Barbro Westerholm.

Själv råkade jag inte ut. Men de var en hel del unga kvinnor som då blev utsatta. Det var väl mest av typen tafsande, nyp i baken och sådant.

Birgitta Dahl tog initiativ till ett nätverk, bestående av kvinnor från alla partier, som lyfte frågan i respektive riksdagsgrupp.

Frågan togs på allvar. Vi satte upp anslag i riksdagshuset om att det inte var acceptabelt att sådant förekom där, säger Barbro Westerholm.

Orkar inte agera

Sexistiska kommentarer och trakasserier är ett samhällsproblem som förekommer överallt, och politiken är förstås inte skonad, menar Jessica Rosencrantz, riksdagsledamot för Moderaterna.

Jag tror vi alla har exempel från vår egen vardag på kommentarer som egentligen inte är okej, som vi kanske inte ens reagerade på när de fälldes. Visst har jag fått mejl och kommentarer på sociala medier som jag i efterhand insett varit kränkande, säger hon.

För många har kränkande och opassande kommentarer blivit en del av vardagen. Det har lett till en acceptans och att kvinnor omedvetet begränsar sig för att slippa bli utsatta, tror Rosencrantz.

Det är bland det värsta som den här kampanjen har visat: att vissa beteenden har blivit så vanliga att vi inte reagerar på dem eller orkar agera mot dem.

Rosencrantz får medhåll av Rossana Dinamarca på den andra politiska kanten: de sexistiska trakasserierna är så vanligt förekommande att många inte reagerar. Och kommentarerna förekommer överallt, även i Dinamarcas eget parti. Sällan säger någon ifrån, snarare skrattar många med.

Man får ofta stå till svars för sitt politiska ställningstagande. Men det var under graviditeten som jag upptäckte att jag också måste stå upp för mina val som kvinna, säger hon.

Män rannsakar sig

Margareta Winberg, socialdemokratisk minister under åren 1994–2003, har inte själv råkat ut för eller hört talas om några ”graverande” fall av sexuella trakasserier. Winbergs politiska profil kan i någon mån ha förskonat henne, påpekar hon:

Jag har nästan alltid sysslat med jämlikhet och alltid propagerat för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det har möjligen gjort att jag inte varit föremål för den här sortens trakasserier.

Under #metoo-kampanjer har hon dock tagit del av många berättelser från drabbade kvinnor, både Facebook-vänner och andra vänner.

Det är helt förfärligt och oerhört berörande. Jag har också pratat med många män de här dagarna och förstått att väldigt många nu rannsakar sig själva och funderar: Har jag gjort något? Vad har jag gjort? Och det är väl bra, om man tänker efter i sitt liv, säger Margareta Winberg, nu regionfullmäktigeordförande i Jämtland.

About Sten

Check Also

Ny EU-omgång om minimilöner

EUBryssel, TT:s korrespondent Minimilöner kan spela en viktig roll för att få fart på samhället …