Home / Ekonomi / Arbetsmarknad / Toppmöte i Göteborg ska tackla framtidsrädsla

Toppmöte i Göteborg ska tackla framtidsrädsla

PolitikTT

Nästan alla EU-ledare har tackat ja till veckans toppmöte i Göteborg. Värden, statsminister Stefan Löfven (S), är lite förvånad. Frågor om arbetsmarknad och sociala klyftor brukar inte stå högt i kurs.

Men risken är att resultatet inte blir mer än tomma ord.

Vi måste se till löntagarnas intressen i en helt annan utsträckning än vad som har gjorts tidigare. Det har varit för mycket av åtstramningar och osäkerhet, säger Stefan Löfven i en intervju med TT inför EU-toppmötet den 17 november.

Han och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har bjudit in alla EU:s 28 stats- och regeringschefer till ett socialt toppmöte tillsammans med fack och arbetsgivarorganisationer. Frankrikes president Emmanuel Macron kommer, liksom Storbritanniens premiärminister Theresa May. Bara Tysklands förbundskansler Angela Merkel och ledarna från Finland och Cypern har hittills tackat nej.

Rädda människor

Både Juncker och Löfven anser att det är dags att ta tag i den ekonomiska krisens sociala konsekvenser. EU-ledarna har ägnat år och miljarder åt att reda ut eurokrisen, rädda banker på fallrepet och få skuldtyngda EU-länder på fötter. Samma energi har inte ägnats åt arbetslösa unga, fattiga pensionärer och otrygga anställningar.

Men något har hänt, tror Löfven och hävdar att fler inser att jämlikhet kan främja tillväxt. Rädda människor, som inte känner att de räknas eller får vara med, motsätter sig förändringar, säger han.

Om vi inte klarar av detta har hela EU ett gigantiskt problem med människor som är rädda för framtiden och som kommer att lockas till extremism, populism och nationalism.

Inget tvång

På toppmötet ska en deklaration med 20 principer för ökade sociala rättigheter undertecknas. Denna sociala pelare, som den kallas på EU-språk, innehåller en uppräkning av rättigheter för tillträde till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och social trygghet. Sådant som EU sagt förut, men nu samlat i ett gemensamt dokument.

Men det är inga tvingande regler, ingen lagstiftning. Inget EU-land kommer att straffas om det struntar i att genomföra förbättringar.

Vi ska gå i samma riktning, men det kan göras på lite olika sätt, säger Löfven, som inte vill att Bryssel ska lagstifta på det här området.

Exakt hur uppföljningen av ländernas arbete ska ske är inte beslutat ännu. Statsministern tänker sig att det kan göras på liknande sätt som när EU-kommissionen mäter vad länderna gör på det ekonomiska området. Det sker en gång om året i den så kallade europeiska planeringsterminen. Där varnas Sverige varje år för hushållens stora bostadslån och får bassning för att bostadsmarknaden fungerar dåligt. Men den svenska regeringen tvingas inte att genomföra några åtgärder, och året därpå upprepar EU-kommissionen sina varningar igen eftersom Sverige inte har lyssnat.

Svårt värdera

Göran von Sydow, forskare i statsvetenskap på Sieps, tycker att det är svårt att värdera toppmötet eller bedöma vad uppslutningen kring principerna i den sociala pelaren innebär.

Det handlar väldigt mycket om vad medlemsstaterna är villiga att göra. På en del områden kan det säkert röra på sig, men det hade det kanske gjort ändå, och beror inte på toppmötet eller pelaren, säger han.

Jag har svårt att i dag säga exakt vad det här kommer att leda till, förutom den enkla reflektionen att de här frågorna placeras högre upp på den politiska dagordningen.

About Sten

Check Also

Vikande stöd för Johnson under pandemin

StorbritannienTT-Reuters Britternas tilltro till landets hantering av pandemin sjunker. Samtidigt minskar också förtroendet för regeringen, …