Home / Nyheter / Inrikes / Tuff intensivvård kan ge svåra följder
Intensivvård i respirator kan bli mycket påfrestande för coronapatienter. Här förbereds en apparat i Ungern. Arkivbild.

Tuff intensivvård kan ge svåra följder

MedicinTT

Ju tuffare intensivvård en covidpatient får i respirator, desto högre risk för svåra biverkningar.

Mardrömmar, hallucinationer, ångest. Kanske till och med posttraumatiskt stressyndrom.

Karin Samuelson, docent på medicinska fakulteten vid Lunds universitet och intensivvårdsköterska, forskar om patienters minnen och välbefinnande under och efter intensivvårdstiden.

Hennes avhandling visar ett en tredjedel av 250 intervjuade patienter fem dagar efter avslutad intensivvård i respirator bar på minnen av mardrömmar och hallucinationer.

Två månader senare led åtta procent av symptom på posttraumatisk stress (PTSD). Lika många hade depressionssymptom.

Otrygg miljö

Det är ingen sinekur att genomgå intensivvård i respirator (eller ventilator som nyare modeller också kallas) för konstgjord andning. Behandlingen tar fysiskt på kroppen och den mentala påfrestningen kan bli mycket stor.

Min forskning har visat att om patienten visade tecken på stor oro under intensivvården, ökade sannolikheten för att drabbas av problem efteråt, säger Karin Samuelson till TT.

Hon understryker vikten av att patienten får uppleva trygghet under intensivvården – en sannskyldig utmaning i coronatider.

Det är svårare att inge trygghet under de här omständigheterna. Anhöriga får inte komma in och all personal bär masker och konstiga kläder. Jag skulle tro att det bidrar till att man måste ge patienterna mer lugnande medicin.

Sövs djupt

Den nya virussjukdomen covid-19 kan i svåra fall slå på lungorna och orsaka andningssvikt.

En lugn respiratorpatient som på ett bra sätt tolererar tuben i halsen kan hållas relativt vaken, enligt Karin Samuelson.

Ett annat scenario är om respiratorn måste ställas in på väldigt obekväma andningssätt. Då måste patienten sövas ner. Annars arbetar patienten emot respiratorn, så att säga.

Det handlar inte om att vara helt nedsövd som under en operation, men nästan. Metoden kallas djup sedering och görs med lugnande och sömngivande medicin.

Total hjälplöshet

På sjukhuset i Lund är två, tre dagar normalt en vanlig vårdtid på intensiven.

För coronapatienter kan det bli tal om flera veckor för de svåraste fallen. Den längre tiden ökar ”absolut” risken för mardrömmar och andra problem i samband med intensivvården, enligt Karin Samuelson.

En patient – mer eller mindre medveten – kan lätt få känslan av total hjälplöshet. Att dag efter dag inte kunna kommunicera, inte ens kunna se personalens ansikten bakom maskerna, bli vänd på, plågas av utsatthet och sjukdomsinsikt, kanske ha andnöd, riskerar att sätta djupa spår. Vissa patienter lider av återkommande minnen långt efter utskrivningen.

För de flesta som får PTSD beror det på mardrömmarna. Vi inte riktigt varför mardrömmarna kommer, men vi tror att det är en kombination av rädsla, syrebrist och de sederande läkemedlen.

I Lund är rutinen att intensivvårdspatienter erbjuds uppföljande samtal om hur det varit för dem. Vid behov får de också psykologhjälp.

Det blir viktigt att följa upp hur coronapatienterna har upplevt sin intensivvård, säger Karin Samuelson.

About Sten

Check Also

Fyra av tio kan ha kroniska mag-tarmbesvär

MedicinTT Närmare varannan kvinna och mer än var tredje man kan ha en så kallad …