Home / zed / Krig, konflikter och oroligheter / Väntar världskrig? 8 frågor om USA-Iran-krisen
Jan Hallenberg, forskningsledare och expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik på Utrikespolitiska institutet.

Väntar världskrig? 8 frågor om USA-Iran-krisen

IranTT

Står världen inför ett tredje världskrig? USA:s attack mot den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani har väckt den oron. Här är åtta svar om händelseförloppet hittills och möjliga konsekvenser.

1. Vad är det som har hänt?

Den iranske generalen Qassem Soleimani, chef för revolutionsgardets specialstyrka Quds, dödades i en amerikansk drönarattack i Iraks huvudstad Bagdad tidigt fredagen den 3 januari. Attacken skedde på order av USA:s president Donald Trump. Soleimani beskrivs som den näst mäktigaste personen i Iran, efter ayatolla Ali Khamenei.

Flera andra personer dödades, däribland den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis. Han var ledare för Kataib Hizbollah, Hizbollahbrigaderna. USA anklagar milisgruppen för att ligga bakom en raketattack mot en irakisk militärbas som dödade en civilanställd amerikan den 27 december. al-Muhandis var också en av de högsta ledarna inom Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor, en paraplyorganisation för irakiska milisgrupper som står Iran nära.

2. Varför hände det just nu?

USA ser Soleimani som en man med amerikanskt blod på sina händer. Men trots att landet har haft ögonen på generalen i många år undvek presidenterna George W Bush och Barack Obama att döda honom. Risken för att situationen skulle bli värre snarare än bättre ansågs för stor. President Donald Trump valde dock en annan väg.

Syftet med attacken var att skydda amerikansk personal utomlands, enligt försvarshögkvarteret Pentagon som hävdar att Soleimani planerade attacker mot amerikaner i regionen. Soleimani dödades ”för att stoppa ett krig, inte starta ett”, enligt Trump.

Trump har tidigare kritiserats för att inte ha agerat, som när Iran förra året sköt ner en amerikansk drönare eller då Teheran pekades ut för sabotage mot oljefartyg i Hormuzsundet. Men den senaste tiden har spänningarna eskalerat till den grad att presidenten valde att slå till mot Soleimani.

Droppen ska ha varit när en proteströrelse ledd av Iranstödd milis den 31 december försökte storma USA:s ambassad i Irak. Angriparna protesterade mot USA:s flyganfall mot Hizbollahbrigadernas baser i Irak och Syrien – som i sin tur var ett svar på raketattacken som dödade en civilanställd amerikan den 27 december.

USA, och framförallt Trump, såg ett stort hot mot amerikanska diplomater. Trump har kritiserats för att inte ha slagit tillbaka mot Iran tidigare, nu slog han till väldigt kraftfullt på ett sätt som överraskade många, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.

USA:s offentliga förklaringar till varför Soleimani dödades ekar aningen ihåligt, anser Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet. Anklagelserna om att generalen planerade attacker mot amerikanska mål kan vara ett sätt att juridiskt rättfärdiga attacken, tror han.

Trump blev nog så pass provocerad av attacken på ambassaden att valet föll på att döda Soleimani och al-Muhandis i stället för att exempelvis bomba ännu en av Kataib Hizbollahs baser, säger han.

Det är svårt att se någon annan logik. Med tanke på Trumps inställning att USA ska lämna Mellanösterns alla konflikter var det här helt kontraproduktivt. Man kan ju inte döda en generalmajor i ett annat lands försvarsmakt utan att de blir benägna att slå tillbaka.

3. Kommer det att bli ett tredje världskrig?

Dödliga attacker och bombastiska hot om vedergällning har fått en del att vädra oro över huruvida det uppskruvade läget ska urarta till ett tredje världskrig. Men det är inte troligt.

Det är förfärligt överdrivet. Det blir inget tredje världskrig. Men det är fullt möjligt att det blir någon form av stridshandlingar mellan USA och Iran, säger Jan Hallenberg.

Rouzbeh Parsi håller med. Och det pågår redan en lågintensiv konflikt mellan USA och Iran, där båda sidor har genomfört cyberattacker och attacker mot varandras allierade.

Det finns ett strukturellt fiendskap som ständigt gör sig påmint. Men det finns mycket som kan hända utan att det slutar med ett ”klassiskt” krig med stridsvagnar på ett slagfält. Det är inte så krig förs i dag, säger Parsi.

4. Vad är mer troliga scenarier?

Iran har hotat med hämnd. Det mest troliga är att Teheran slår till militärt på något sätt och attackerar amerikanska soldater i regionen, enligt Jan Hallenberg.

Och det leder med stor sannolikhet till att USA bombar Iran ganska kraftigt och så kommer det ytterligare ett slag som man inte vet vart det slutar. Det är den negativa utveckling som är mest troligt, men hur trolig den är går inte att avgöra, säger han.

Risken är dock betydligt större nu än innan USA dödade Soleimani.

5. Vilka medel har Iran för att slå tillbaka?

Det finns ett antal möjligheter för Iran att slå till mot USA:s och dess allierades intressen i regionen, till exempel Israel. En möjlig vedergällning är att stänga Hormuzsundet, där en stor del av världens olja passerar. Men Iran har också bundsförvanter runt om i Mellanöstern som kan hjälpa till.

Iranstödd milis i Irak kan skjuta mot amerikanska baser och soldater. De har en allians med Hizbollah som kan skjuta mot Israel, en allians med Syrien som kan gå på amerikanska soldater i landet och en allians med Huthirebellerna i Jemen som kan slå till mot Saudiarabien, säger Jan Hallenberg.

6. Vilka blir konsekvenserna för USA?

USA:s redan spända relationer med Iran har försämrats ytterligare efter attacken mot Soleimani. Dessutom har relationerna med USA:s allierade i Irak fått sig en allvarlig törn. Flera steg har tagits mot att USA blir tvunget att dra tillbaka sina soldater från Irak.

Vi får se vad som händer i den frågan, men ett amerikanskt tillbakadragande har blivit troligare. Och det har fått Trump att hota med sanktioner mot Irak, vilket är uppseendeväckande eftersom det är en allierad, säger Jan Hallenberg.

7. Vilka blir konsekvenserna i Mellanöstern?

Instabiliteten i Mellanöstern har ökat och kommer att fortsätta att vara hög.

Det finns de som tycker att det var bra det som hände, att det var rätt åt Soleimani med tanke på hans inblandning i Syrien. Och i Saudiarabien är man glad över att en viktig iransk fiende har försvunnit. Men det finns också en extrem oro eftersom ingen vet hur det ska gå, säger Rouzbeh Parsi.

Det här är inte slutet på någonting. Det här är början på akt två.

8. Vilka blir konsekvenserna för Europa?

Europeiska ledare har manat till lugn och behärskning. EU har en särskild relation till Iran, eftersom medlemsländerna Storbritannien, Frankrike och Tyskland skrev under kärnenergiavtalet JCPOA 2015. EU har fortsatt att betona vikten av avtalet sedan USA drog sig ur 2018. Men i helgen meddelade också Iran att man i praktiken lämnar överenskommelsen.

Flera europeiska länder har flyttat sina soldater från Irak, däribland Tyskland och Italien. Sverige har pausat sin militära utbildningsinsats i Irak och utrikesdepartementet avråder nu också från alla resor till Irak förutom till de kurdiska provinserna Dahuk, Erbil och Sulaymaniyya.

Konflikten mellan Iran och USA har annars märkts av genom att de ledande bensinkedjorna höjt priset på drivmedel. Oljepriset steg ordentligt efter det att Soleimani dödades – men har fallit tillbaka sedan dess.

Blir det storkrig så höjs priset på olja ännu mer. Och då skulle också börserna falla, säger Jan Hallenberg.

About Sten

Check Also

Sparkad anställd sköt på bryggeri

USATT-AFP-Reuters En tidigare anställd, som sparkats tidigare på dagen, öppnade eld på bryggerijätten Molson Coors …