Detta är en debattartikel som speglar skribentens egna åsikter och representerar inte mediehuset Alkompis ståndpunkt.
“Sverige behöver anta en nationell strategi mot hatbrott och hatpropaganda” skriver tio minoritetsföreningar från Malmö.
DEBATT Många med invandrarbakgrund vittnar om en växande oro – en rädsla för att våld riktat mot dem håller på att normaliseras och accepteras som en del av samhällsdebatten.
I sitt tal till nationen beskrev Sveriges statsminister attacken i Örebro som en av de mörkaste dagarna i modern svensk historia. Han kallade det för en attack mot hela samhället.
Men den viktigaste frågan är inte hur attacken genomfördes, utan varför den inträffade och hur vi kan förhindra att det händer igen. Att förstå orsakerna bakom ett brott är avgörande om vi vill skapa ett tryggt och sammanhållet samhälle.
Den brutala attacken har skakat landet, men chocken är störst hos de grupper som redan känner sig utsatta. Många med invandrarbakgrund vittnar om en växande oro – en rädsla för att våld riktat mot dem håller på att normaliseras och accepteras som en del av samhällsdebatten.
Det är sant att tragedier som denna kan föra människor närmare varandra och stärka solidariteten. Men samtidigt väcks också frågan: har vi hamnat i en situation där vissa grupper ständigt lever under hot – bara på grund av sin etniska, kulturella eller religiösa bakgrund?
Hatretoriken och dess konsekvenser
Myndigheterna har ännu inte fastställt något motiv bakom attacken. Men det går inte att ignorera var brottet skedde och vilka offren var. Och vi vet att hat och främlingsfientlighet inte uppstår i ett vakuum.
Under lång tid har vi sett en normalisering av hatretorik i Sverige. Politisk retorik har gång på gång pekat ut invandringen som roten till samhällets problem. I vissa fall har denna retorik gått längre än så – den har avhumaniserat människor med utländsk bakgrund och reducerat dem till en belastning snarare än en del av samhällsbygget.
När det händer, uppfattas vissa människor som mindre värda. När människor betraktas som mindre värda, ökar risken för våld mot dem.
Vi ser det i sociala medier, där hot och hat har blivit en del av det politiska samtalet. Vi ser det i tv-debatter där flyktingar och invandrare konstant framställs som ett problem. Vi ser det i hur vissa högerpolitiker inte längre bara tolererar, utan aktivt uppmuntrar den här typen av retorik.
När hat blir politik – blir våld en konsekvens.
Sverige behöver en strategi mot hat
Ett tryggt samhälle kan aldrig byggas genom att splittra människor. Hat är bränslet för våld – oavsett om det sker genom ord eller vapen.
För att bekämpa terrorism och våldsbrott måste vi först bekämpa hat. Det räcker inte att diskutera fler polisinsatser och strängare straff. Vi måste stoppa hatets tillväxt vid roten.
Det är dags att Sverige antar en nationell strategi mot hatbrott och hatpropaganda. Vi behöver lagstiftning som tydligt kriminaliserar hatretorik från politiker och opinionsbildare.
Vi behöver även medieansvar – en granskning av hur invandrare skildras i traditionella och digitala medier. Vi behöver skolor och utbildningsinsatser som fokuserar på mångfald och motverkar fördomar innan de får fäste.
Om vi inte tar den här utvecklingen på allvar riskerar vi att hamna i en situation där våldet fortsätter och samhällsklyftorna fördjupas. Det är ett hot mot oss alla – oavsett bakgrund.
Det är dags att agera – innan det är för sent.
Orienthuset Kulturförening
Marockanska Föreningen
Arabiska för Alaa
Palestinska Kulturföreningen i Malmö
Palestinska Kvinnors Riksförbund i Sverige
Arabiska Kvinnors Riksförbund i Sverige
Syd Kulturförening
Palestinska Centret i Helsingborg
Al-Noor Föreningen
Lyktan Sverige