LEDARE Många saker förändras under Ramadan här i Sverige. Medierna rapporterar flitigt om de traditioner och ritualer som förknippas med denna månad och vad det betyder för en stor andel av befolkningen. Det är få arbetsplatser som är helt utan muslimska medarbetare, och det är lika sällsynt att kollegor och vänner inte är nyfikna på hur fastan fungerar.

För många muslimer blir Ramadan en möjlighet att sprida de värderingar och moraliska principer som fastan representerar. De blir på sätt och vis ambassadörer för sin tro och visar upp tålamod, uthållighet och tolerans – allt medan de fortsätter att utföra sina arbetsuppgifter precis som före och efter Ramadan.

Ekonomiska effekter av Ramadan

Under denna månad anpassar många företag sina marknadsföringsstrategier för att möta köpkraften och den ökade konsumtionen och efterfrågan på specifika produkter och tjänster. Enligt Svensk Handel ökar muslimska hushåll i Sverige i snitt sin konsumtion med strax över en miljard kronor. El- och vattenförbrukningen ökar, liksom pengaöverföringar inom Sverige och utomlands. Ramadan bidrar till förändrade konsumtionsmönster bland svenska muslimer, vilket i sin tur påverkar den lokala marknaden och skapar ekonomiska möjligheter i flera sektorer.

Ramadan i en tid av ökad islamofobi

Ramadan blir år efter år en alltmer integrerad del av den svenska kulturen, särskilt i ett samhälle där de flesta politiska partier – förutom Sverigedemokraterna – erkänner Sverige som ett mångkulturellt land.

Men i år har Ramadan en särskild betydelse, då islamofobin är på frammarsch. Journalisten Anders Lindberg skrev i Aftonbladet att ”muslimer är den mest utsatta minoriteten i Sverige. Det finns ingen annan grupp som man kan uttrycka sig så illa om i offentligheten. Något SD:s företrädare dagligen bevisar.”

Enligt SCB har Sverige omkring en miljon invånare med muslimsk bakgrund. Av dessa är cirka 90 000 registrerade i ett religiöst samfund och har besökt en moské minst en gång under det senaste året. Trots att muslimer utgör ungefär 10 procent av befolkningen har de liten politisk representation. Dock får de stort medialt och socialt utrymme under Ramadan, och det har blivit allt vanligare att Sveriges statsministrar och partiledare skickar hälsningar och gratulationer inför Eid.

Kan Ramadan bli en svensk tradition?

Att övertyga Jimmie Åkesson och hans parti om att Ramadan kan bli en del av den svenska traditionen är svårt. SD:s hela existens bygger på idén om en enhetlig svensk kultur och rädslan för att andra kulturer ska påverka den. Men verkligheten är den motsatta. Det som verkligen hotar ett samhälle är isolering och slutenhet.

I en alltmer globaliserad värld har svenskar – liksom övriga européer – anammat den amerikanska kulturen utan att det har funnits en stor amerikansk diaspora här. På samma sätt har många muslimer i Sverige påverkats av den svenska kulturen. Det är genom detta ömsesidiga utbyte som samhället blir starkare och mer motståndskraftigt, genom att vi tar till oss det bästa från varje kultur och förkastar det som inte gagnar oss.

Ingen behöver frukta för sin kultur eller sitt arv så länge det inte skadar eller motverkar andra. De flesta muslimer i Sverige ser sig själva som en del av det svenska samhället och arbetar för att bevara och utveckla det – precis som alla andra medborgare.

Ramadan Mubarak!

Mahmoud Agha