Den senaste tidens koranbränningar har skakat den muslimska omvärlden. I Sverige har händelserna ökat känslan av splittring mellan svenska troende muslimer och det svenska samhället. I förra veckan anordnade Alkompis ett konstruktivt panelsamtal om läget, lagen, omvärldens reaktioner men framförallt missnöjet och oron bland svenska muslimer. Vi bjöd in representanter från civilsamhället och föreningslivet samt politiker och advokater. Först presenterades tre anföranden, och sedan hölls två olika panelsamtal.

Kvällen inleddes av Mahmoud Agha, Alkompis chefredaktör, som ägnade några minuter åt att tydliggöra ansvarsfulla mediers roll vid denna typ av händelse: att minska hets och uppvigling genom att bekämpa ryktesspridning och falsk information. ”Detta behöver göras även när sanningen, dvs korrekt fakta, svider”, menade han. ”För våra läsare som kommit från diktaturer, men även för arabisktalande i utlandet, har vi på Alkompis behövt upprepa att Sverige är ett land som styrs av lagar i första hand och där myndigheter är oberoende”.

Advokat Majeed Alnashi tog sedan vid och betonade hur viktig yttrandefrihetsgrundlagen i Sverige är, inte minst för minoritetsgrupper. Sedan gick han in på lagen om hets mot folkgrupp och när det kan betraktas ha blivit en överträdelse i laglig mening.

Fader Idris Hanna från den syrianska katolska kyrkan höll sedan ett anförande om hur kristna och muslimer måste stå upp tillsammans för att bekämpa hat och hot. ”Salwan Momika representerar inte oss”, poängterade han, med hänvisning till att den 31-åring som brände kopia av koranen utanför Iraks ambassad i torsdags förra veckan har kristen bakgrund.

Mahmoud Agha, moderator, inledde sedan det första panelsamtalet som handlade om civilsamhällets roll i en kris som denna – hur kan man på ett konstruktivt sätt skapa förändring? ”Man måste använda de demokratiska rättigheter och verktyg som finns, till exempel kan man kontakta politiker direkt för att påverka deras syn på tolkningen av lagen om hets mot folkgrupp”, sa Magda Ayoub, tidigare riksdagsledamot (KD).

Entreprenören Hussein Al Daoudi menade att den svenska identiteten måste gå hand i hand med den muslimska: ”I första hand är vi svenskar, och sedan muslimer. Vi måste sluta se oss själva som en minoritetsgrupp. Vi är svenskar men med en muslimsk tro”.

Den andra panelen bestod av företrädare av muslimska föreningar i Sverige. Bland dem fanns Mahmoud Khalfi, imam och direktör vid Stockholms moské. ”Förr i tiden hade muslimska organisationer goda kontakter med politiker från samtliga partier, för att diskutera saker som integration och mångfald. Men samhällsklimatet idag har tyvärr skapat en rädsla för att förknippas med islamister”, säger Mahmoud Khalfi, och berättar hur deras kontakt med SÄPO och polisen dock är fortsatt stabil. ”Att stötta arbetet för Sveriges säkerhet är en självklarhet för oss”, tillägger han.

Det fanns ingen önskan i panelen om att ändra någon av Sveriges grundlagar eller rucka på svenska grundläggande värderingar, däremot fanns enighet kring att tolkningen av lagen om hets mot folkgrupp borde kunna diskuteras.

”Sveriges muslimer behöver studera frågan och lagen mer djupgående och inte förhasta sig in i något av de befintliga förslagen”, sa Salahuddin Barakat från föreningen Islamakademin, gällande vägen framåt.

Det övergripande temat från samtliga paneler och talare var att svenska medborgare som är muslimer är en del av Sverige och en del av det svenska samhället. Detta bör inte tas för givet. I stället bör fokus vara på att öka kunskapen om allas demokratiska rättigheter och skyldigheter, och hur man tillämpar dem i vardagen.

Efter frågor och kommentarer från åhörarna avslutades kvällen med en matbuffé och fortsatta enskilda samtal. Ett nytt panelsamtal med fortsatta diskussioner kommer att planeras inom kort.