Igår inträffade den värsta masskjutningen i svensk historia. Mitt i all sorg väcks också en vrede – många vill ha svar på vem gärningsmannen var och dennes motiv. Nu riktas kritik mot polisen och regeringens brist på transparens.
– Kränkande att vi har en statsminister som uttalar sig tvärsäkert om att gängens våld är terrorism samtidigt som de inte drar några politiska slutsatser av det som inträffat i Örebro, säger skribenten Nathan Hamelberg till Alkompis.
Den till synes eviga diskussionen om huruvida det är terrorism när en ung vit man utför en massaker i västvärlden fortsätter, efter masskjutningen vid Campus Risbergska i Örebro. Igår, tisdag den 4 februari, dödades minst elva personer i den värsta masskjutningen i Sveriges historia.
Spekulationer kring dådet och gärningsmannens motiv diskuteras just nu överallt på sociala medier såväl som i fikarum. Igår kraschade forumet Flashback efter den massiva trafik med personer som sökte svar. Tråden om masskjutningen på Risbergska hade under onsdagen visats nästan 6 miljoner gånger, enligt uppgifter till DN.
Polisen: “Inget som tyder på ideologiskt motiv”
I skrivande stund säger polisen fortsatt att man inte har några skäl att tro att det här dådet är politiskt motiverat.
– Det vi säger i nuläget är att det inte finns något som tyder på ideologiskt motiv, säger polisens pressekreterare Daniel Gazett till Alkompis.
Polisen i Örebro har tidigare sagt att även om det inte finns något som tyder på politiska motiv i nuläget så kan den bilden komma att förändras under utredningens gång.
När Alkompis frågar om begreppet ”terrordåd” och hur det definieras ombeds vi av pressekreterare Daniel Gazett att fråga Säkerhetspolisen.
Man talar ofta om ”ensam galning”, men om detta är ett mönster (Trollhättan, Malmö och nu Örebro) borde man inte då behandla det som ett större samhällsproblem?
– När det gäller Polismyndigheten har vi beredskap för skolskjutningar och har övat på händelser som liknar den igår. Men fenomenet är en större samhällsfråga som berör fler myndigheter än bara Polismyndigheten, säger Daniel Gazett.
Kritiker menar att det går väldigt snabbt att ta till begreppet terrorism när det är en muslim eller person med utländsk bakgrund som ligger bakom dådet, men att personen nästan alltid beskrivs som en ensam galning eller psykisk sjuk om den är en vit man.
Kritiska röster om myndigheternas narrativ om dådet
Kawtar Chibli, som bloggar under namnet hijbisinsideout, skriver i ett inlägg på Instagram:
“Vår statsminister sa att vi just nu inte ska vara politiska. Och jag försöker verkligen att låta bli. Men jag vet inte hur det här kan talas om på något annat sätt än politik.
För det är politiskt att välja en SFI-skola.
Det är politiskt att inte kalla det för ett terrordåd.
Det är politiskt att direkt slå fast att det inte rör sig om terrorrelaterat våld eller gängkriminalitet.
Det är politiskt att vi officiellt fortfarande inte vet gärningsmannens namn.
Det är politiskt att vara så förtegen.
Det är politiskt att alla vittnen vi sett och hört på tv har haft en brytning.
Det är politiskt att just nu försöka vara opolitisk.”
Även forskaren Tobias Hübinette påpekar på sin Facebook att det i alla fall finns tillräckligt med information om gärningsmannen för att kontextualisera händelsen:
“1. Hans demografiska profil stämmer in på en typisk SD-väljare. Bland majoritetssvenska män i 30-årsåldern skulle nämligen 35-40% rösta på SD om det hade varit val idag. Därtill var han arbetslös, singel och socialt isolerad och tyvärr kunde han även hantera vapen.
2. Den skola vars elever han mördade och nog också försökte tända eld på domineras av personer med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund.”
Foto: Staffan Löwstedt / SvD / TT
Viktigt att inte drar förhastade slutsatser
Kulturskribenten Nathan Hamelberg reagerade även på vad han anser är en dubbelmoral hos Sveriges politiska företrädare.
– Det är kränkande att vi har en statsminister som uttalar sig tvärsäkert om att gängens våld är terrorism samtidigt som de inte drar några politiska slutsatser av det som inträffade i Örebro, säger han till Alkompis.
– Polisen må ha uttalat sig lite slarvigt men det kunde ha varit värre, man måste komma ihåg att de inte vill få igång spekulationer eller att allmänheten ska dra förhastade slutsatser. Men med detta sagt, om polisen inte har en hypotes och undersöker huruvida det här kan vara motiverat av högerextremism eller rasism är det direkt tjänstefel.
Det här beskrivs som det värsta dådet i svensk historia – då måste politiken agera och agera nu, menar Hamelberg.
– Man får vara generös i sin bedömning av enskilda talespersoner för kommun eller polis under en pågående utredning. Men vi måste tala om vad det har gjorts för insatser för att stoppa den här typen av dåd. Vad har vi dragit för lärdomar av dåden utförda av Teodor Engström, mördaren från Visby? Eller Anton Lundin Pettersson i Trollhättan? Eller dådet vid Malmö latinskola? Vi måste förstå vad det här handlar om och agera efter det.
Samtidigt vill Hamelberg inte dra något motsatsförhållande mellan motivet rasism och ensamhet/psykisk ohälsa.
– Man kan förstås drabbas av ensamhet och samtidigt vara rasist eller högerradikal. Ensamhet är en folksjukdom i hela västvärlden. Men ingen är längre ensam, eftersom ens värsta impulser förstärks av en allt mörkare algoritm på sociala medier. Även om den misstänkta gärningsmannen i Örebro inte hade några vänner eller förhållanden i den fysiska världen kan han ha haft ett stort sammanhang online, säger Nathan Hamelberg.
Alkompis har även ställt frågan till polisen huruvida en person med psykisk sjukdom kan få vapenlicens, men inväntar ännu svar.
Edgar Mannheimer