Home / Nyheter / Inrikes / Lantbrukare: Nedskräpning och skrämda djur
Lennart och Titti Jöngren driver Grindtorps gård utanför Åkersberga norr om Stockholm. Vid ett tillfälle hittade de en familj som hade picknick på deras uppfart. "De sa att de var där för att mata våra hästar och andra djur. De verkade tro att vi var en djurpark", säger Titti Jöngren.

Lantbrukare: Nedskräpning och skrämda djur

CoronavirusetTT

Under coronapandemin har allt fler börjat visats i naturen. Men nu larmar lantbrukare om att många inte vet hur de ska bete sig eller vad som är tillåtet i skog och på åkermark.

I år har det varit helt hysteriskt. Vi fick flytta våra lamm eftersom folk inte kunde låta dem vara ifred, säger lantbrukaren Titti Jöngren.

Reserestriktioner, virusrädsla och hemarbete har gjort att fler än någonsin ger sig ut i naturen. Det ökade intresset för friluftsliv i närområdet är något som lantbrukarna Titti och Lennart Jöngren märkt av. De driver en gård utanför Åkersberga, norr om Stockholm, och odlar både grödor och håller djur.

Man kan lugnt påstå att det blivit en tillökning av folk den senaste tiden. Det är givetvis jätteroligt att folk hittar ut i naturen, men för oss har det inneburit stora problem. Jag vet inte hur många barnfamiljer som jag fått säga till efter att de bara klivit rakt in där fåren betar för att klappa dem. De är som att de tror att vi är en djurpark, säger hon.

Fåren har tillsammans med lammen nu fått flytta till en mindre synlig hage eftersom de inte fick vara ifred.

Det är helt okej att klappa fåren om de kommer fram själva, men de måste kunna få gå i väg när de vill och inte bli jagade. Om får blir stressade så lägger de sig ner och blir apatiska. Men många tror i stället att de njuter och fortsätter klappa. Till slut kan de dö av stressen, säger Titti Jöngren.

”Helt hysteriskt”

Hon berättar att Lennarts släkt har drivit gården i närmare hundra år. De är vana vid att upplysa folk om vad som gäller i naturen.

Men i år har det varit helt hysteriskt. Jag fasar lite för den stora invasionen som brukar komma när sommarlovet tar fart. Sen vill jag poängtera att det inte är barnen som gör fel, de förstår precis när man förklarar för dem. Men det är föräldrarna som det inte går att prata med.

Det har till och med hänt att en familj bestämde sig för att ha picknick på familjens gårdsplan.

Man bara gapar över fräckheten. När jag berättade att vi bor här, så kontrade de med att det inte satt några skyltar uppe och att ”de inte visste”. Jag tycker att det är ens förbannade skyldighet som vuxen att ta reda på vad som gäller. Är man osäker – låt bli.

”Förbannad och ledsen”

Även växtodlaren Lennart Nilsson, som driver två gårdar i Halland, märker att det är mer folk som är ute och rör sig runt och på fälten där han odlar sina grödor.

Vi märker det på grund av skräpet. Det har blivit värre, med fler snusdosor och pappersnäsdukar som slängs här. Rent principiellt så är det helt förbjudet att gå på ett fält med en gröda. Man blir förbannad och ledsen, säger han.

Nedskräpningen kan få allvarliga följder, framförallt för djuren.

Det är inte jättekul att plocka skräp efter någon annan, men det stora problemet är att skräpet kan blandas ihop med det vi skördar. Det mals sedan ner i djurens mat och skadar dem när de äter den, säger Lennart Nilsson.

Han tycker att det känns som att respekten från folk som rör sig i närheten av hans grödor har minskat den senaste tiden.

Om folk går med försiktighet så är det oftast inga problem. Man kan gå i de hjulspår vi kört upp med traktorerna. Men går man hursomhelst så förstör man. En del kör till och med ut sina fordon på åkrarna eller trampar ner grödorna när de tar en selfie, säger Lennart Nilsson.

Sämre kunskap

Björn Galant, expert kring frågor gällande allemansrätt på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, tror att problemet grundar sig i att folk helt enkelt har sämre kunskap kring skogs- och lantbruk i dag.

Många känner till allemansrätten, men det finns en konstig bild av vad som egentligen är tillåtet. Det är absolut inte tillåtet inom allemansrätten att gå på åkermark. Du får vistas i skog och mark – om du inte förstör och håller dig inom lagens gränser, säger han.

Att få i dag växer upp utan koppling till djur och natur ser han också som ett problem.

Under andra världskriget bodde 80 procent av Sveriges befolkning inom jordbruket, resten i en stad. I dag är det i stället omvända siffror, vilket gör att färre förstår vad det innebär. Det är många som inte heller kopplar att grödorna på marken eller skogen de går i är en lantbrukares inkomst. Händer det något med den, så slår det direkt mot lantbrukarens plånbok och lönen blir mindre.

Öva på allemansrätten

På Naturvårdsverket har man fått indikation från länsstyrelserna i landet på att fler är ute i naturen. Länsstyrelserna sköter nationalparker och reservat och behöver nu lägga mer energi på underhåll.

Överlag får de påminna lite mer om vilka regler som gäller. Det är nyttigt att folk kan komma ut och öva sina kunskaper kring allemansrätten, samtidigt är det givetvis viktigt att visa respekt för skogen och det brukade landskapet, säger Sanja Kuruzovic, handläggare för allemansrätten på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket jobbar för att upprätthålla en bra samverkan med markägare, länsstyrelser och kommuner i den här frågan.

Jag tror det är en nyckelfaktor, att vi tillsammans sprida kunskaperna om respekt i naturen. Det finns utmaningar när fler ovana kommer ut i naturen, men vi måste komma ut och öva. Allemansrätten innebär inte bara rättigheter utan också skyldigheter. Vi måste alla vara lyhörda och förstå varandras perspektiv, säger Sanja Kuruzovic.

About Sten

Check Also

Vaccintest i gång i Storbritannien

StorbritannienTT Frivilliga har börjat vaccineras i ett test med ett nytt vaccin mot coronaviruset i …