Home / Ekonomi / Ekonomi, affärer och finans / Militär obalans – civilförsvaret behöver mer
ÖB Micael Bydén och Dan Eliasson, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Militär obalans – civilförsvaret behöver mer

FörsvarTT

Försvarsmakten ska de närmaste åren få avsevärt mycket mer pengar för att bygga upp sig – men trots stora behov har civilförsvaret hittills inte alls sett samma påslag.

Nu säger Dan Eliasson, chef för MSB, att resurser till totalförsvarets båda grenar behöver balans – och han får eldunderstöd av ÖB Micael Bydén.

Det går inte att ta sig an totalförsvaret hoppande på ett ben utan man måste gå på två ben – militärt försvar och civilt försvar, säger Eliasson, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), till TT.

Energi-, el-, vatten-, och livsmedelsförsörjning – liksom transporter, telekommunikationer och betalningssystem. Listan över civila sektorer där farhågor har luftats om bristande kris- och krigsberedskap kan göras lång.

Ändå finns det fortfarande en stor obalans i finansieringsplanerna av totalförsvarets två ben. Det militära försvaret, i form av Försvarsmakten, ska enligt den senaste politiska uppgörelsen få 84 miljarder kronor 2025. För det andra benet, civilförsvaret, har den parlamentariska försvarsberedningen föreslagit 4,2 miljarder kronor per år kring 2025.

”Kanske betydligt mer”

Men trots de utpekade behoven i de civila sektorerna, och obalansen i finansiering, vill Eliasson ännu inte vifta frenetiskt med någon varningsflagga. Han påpekar att civilförsvarets finansiella behov utreds just nu, att slutsatserna ska lämnas till regeringen och att den under hösten 2020 ska lämna en långsiktig försvarspolitisk inriktningsproposition till riksdagen.

Även Eliasson har noterat analysen om 4,2 miljarder, men han pekar framåt mot den summa som utredningen kan tänkas komma fram till.

Jag skulle inte bli det minsta förvånad om det blir mer pengar än det, och kanske betydligt mer pengar som kan behövas.

Träffade myndighetschefer

Mer insatser behövs för att säkra samhällskritiska civila funktioner i kristider, säger Eliasson.

Har vi ingen balans alls mellan civilt och militärt försvar så fallerar trovärdigheten i totalförsvarsfrågan. Det måste komma fram någonting så att civilförsvaret kan växa, förstärkas och bli mer robust.

Eliasson och ÖB Micael Bydén stod på tisdagen värd för ett möte i Solna med ett 50-tal chefer för myndigheter som är särskilt berörda i totalförsvaret.

”Rätt stort problem”

Om inte det civila försvaret fungerar riskerar också satsningarna på det militära försvarets förmågor att gå om intet, och Bydén håller med Eliasson.

Om inte det civila försvaret utvecklas i någorlunda samma takt så kommer jag som chef för det militära försvaret ha ett rätt stort problem. Jag är i beroendeförhållande i dag, för de resurser som jag med självklarhet hade tidigare – transporter, sjukvård med mera – de finns någon annanstans, säger ÖB till TT.

Under mötet i Solna diskuterades också den stora Totalförsvarsövning 2020, som egentligen började redan i november i år. Där övar omkring 400 myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer och företag landets totala försvarsförmåga på lokal, regional och nationell nivå.

De brister vi eventuellt kan hitta får ligga till grund för utvecklingsarbetet de kommande åren, säger Eliasson.

About Sten

Check Also

FN i humanitärt nödrop om världens kriser

FNTT-AFP Omkring 270 miljarder kronor. Så mycket behöver FN för att möta hoten i ett …